Du

Jag kommer aldrig att ge upp oss. Det får vara hur jobbigt det vill runtomkring. Världskrig. Bomber. Norénister. Jag hör dem inte . Jag ser bara ditt leende, det där som verkligen är du.

I am so happy…

ja faktiskt. Hur ofta säger jag det? Statistiken talar sitt tydliga språk. Men ja nu är jag det. Mer info kommer kanske nån dag 😉

Bilder jag tar under en dag

Ungefär såhär

There is no love

You are so full of life and love. Yet there is nobody out there to recieve it, to embrace it , there is nobody to love you. There it is, your flickering light and there is nobody that needs it.

octobre

Nu är det oktober. Den magiska månad då jag skulle få påbörja min add/adhd-behandling och dbt. Kanske. Tidigast. Det har inte kommit ett pip om det ännu och de brukar ju höra av sig i god tid. (Skicka kallelse heter det).
Börjar kännas som en SJ-försenings-lurendrejerigrej, när tåget är försenat men man kan inte gå och köpa en cola efterssom avgångstiden hela tiden flyttas fram fem minuter. ”Nu kommer tåget snart. Bara fem minuter. Nej vänta. Fem minuter till. Stay tuned. Men gå för all del inte och köp cola för då kommer tåget och kör ifrån dig”.
Väntar mig ”fem minuter till” från landstinget.

Imorgon ska jag upp tiiidigt och det brukar ju gå hejdundrande bra. Antingen sover jag inget alls och då är det ju inte svårt att vara vaken i tid, eller så vaknar jag inte. (På sista tiden har det dock gått bättre, ta i trä nu).
Just nu svider det i magen så att det känns som öroninflammation. Vilka nerver man har.
Har varit uppe och letat ”ome” i vartenda hörn där en sådan kan tänkas ligga bortglömd men efterssom sådana desperata handlingar utförts tidigare så existerar ingen glömd ”ome”. Rotade upp ett gammalt kex som kanske suger upp något av magsaften. (Mm mysigt. Magsaft låter så … gult.)

Så… godnatt. May the best man win, sömnen eller jag.

Aldrig nöjd

Äntligen blev det lite svalare väder. Då gnäller man för det istället. Ett ganska vanligt beteende hos oss människor har jag märkt.
Småregn och rusk men ändå lyckas jag bli svettig. Så härligt så.
Ella fick i alla fall äntligen klippa klorna idag och var fantastiskt duktig. Hon la huvudet åt sidan med en ädelt lidande min och stötte bara ifrån sig enstaka små prinsessgnäll. Hon är ju van med killen som gör det nu, vet att klorna ska av vare sig hon vill eller ej. Dock kan man alltid protestestera genom att inte ta emot erbjudet godis efteråt.

Sen blev det diverse djur-TV hos mormor innan jag knallade hem i regnet.
GetAway Rock pågår återigen i stan och fint bröl hörs nerifrån Alderholmen. Minns förra året när jag och en certain someone promenerade i ett ännu inte färdigbyggt Gävle Strand och klagade över dessa ljuva toner. Önskar du bodde kvar.

❤

Fröken Ella-fasoner

Fröken Ella tycker att det är natt nu och att matte ska släcka lampan, så hon demonstrerade med att gömma sig under sängen, satt där och glodde surt på mig. När jag släckt i taket hoppade hon upp i sängen. Får införskaffa röd matta åt hennes majestät.

check-up från psyk

– Hej K, hur går det?
– Eh jo… jag väntar på min behandling som startar tidigast i oktober så det är lite tungt.
– Jaa jag förstår, men det är ju meningen att dessa samtal ska ersätta det sålänge. Hur mår du?
– öh.. sådär.
– Jaa jag förstååår. Men du har inga planer på att ta livet av dig?
– nä.
– men vad sköööönt K, då får du ha en så trevlig återstående sommar som möjligt, fniss, hejdå!

Gyllene Tider Gävle 130731

Live-footage från fattigmansplatsen utanför Gasklockorna!